Sankta Magnhild av Fulltofta

Tiden
I början av 1200-talet var Skåne danskt och låg i Skåneland, i dansk historia kallat Øst-Danmark. Skåneland bestod av Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. Danmark styrdes av kung Valdemar II Sejr som efterträdde sin barnlöse bror Knud på tronen och kröntes i Lunds domkyrka 1202.

Lunds ärkestift var det största i världen från 1103 fram till reformationen och hade de senare inrättade ärkestiften i Trondheim och Uppsala underställda sig. Ärkebiskop Absalon i Lund, känd som bondeplågare och grundare av Köpenhamn, avlider 1201 och efterträds av sin släkting Andreas Sunesøn. Ärkebiskop Sunesøn var den som översatte Skånelagen "Den Skaanske Lov" till latin. Skånelagen är en av de äldsta nordiska landskapslagarna, troligen äldre än svearnas Västgötalag och den enda lag som är upptecknad på runskrift.

Sankta Magnhild
I denna tid levde också en mycket god och from kvinna vid namn Magnhild. Hon var i bygden känd för sin barmhärtighet mot föräldralösa barn, fattiga och sjuka. Magnhild bodde i trakten av Benarp, en liten by utanför Hörby i mellersta Skåne ca 40 km från Lund.

År 1215 blev Magnhild av någon idag okänd anledning dräpt av sin svärdotter, kanske med en pil i bröstet. Enligt traditionen som fortlevt i traktens socknar fördes hennes stoft från hemmet i Benarp till Fulltofta kyrkogård för att gravsättas. När bärarna kom till Hästäng, 2 km från Fulltofta, satte de ned kistan för att vila och på denna plats sprang då en källa fram som än idag finns kvar och som fick namnet Sankta Magnhilds källa.

Efter Magnhilds död sades det att många under och järtecken skedde vid hennes grav. Ryktet om Magnhild spreds vida omkring och folk började vallfärda till Fulltofta. Magnhild tillbads flitigt och utgjorde en god inkomstkälla i form av penningoffer till prästerskapet. Ofta hölls mässor vid hennes grav och folk kunde där vaka hela natten i lovsånger till Gud.

Denna dyrkan fortsatte men efter drygt 165 år, den 17 april 1383, skriver ärkebiskopen Magnus Nilsson i ett brev till domprosten, dekanen och tre av hans kaniker i Lund att vid Magnhilds grav där det förr ofta hölls mässa firas nu knappt mässa en gång om året och dessutom samlas där spelare och sångare som hänger sig till liderliga visor och danser, dryckenskap och hor. Därför beslutade sig ärkebiskop Magnus för att flytta Magnhilds reliker till Lunds domkyrka för högtidlig skrinläggning. Ärkebiskopen ger kanikerna i uppdrag att på tredjedag pingst 1383 personligen bege sig till Fulltofta kyrkogård för att leta upp hennes kvarlevor och föra dem till Lunds domkyrka för högtidlig skrinläggning. Var hennes kvarlevor skrinlades i Lunds domkyrka finns det idag inga uppgifter om. Kanske var det i närheten av hennes förste beskyddare ärkebiskop Andreas Sunesøns grav i domkyrkans norra korsarm.

Magnhilds gravsten fanns ännu in på 1700-talet kvar till beskådande vid Fulltofta kyrka och den dåvarande kyrkoherden, Gustaf Stråhlenhielm, beskriver den i sin sockenbeskrivning från 1747 som stor och med utsirade kanter. Detta är den sista uppgiften om gravstenen som sedan dess är försvunnen.

Magnhild var inte regelrätt helgonförklarad men i anteckningar förda vid Allhelgonaklostret i Lund antyds att hon hade helgonliknande status. Fram till 1234 ägde ärkebiskopen rätten att helgonförklara en person. Efter detta årtal blev det ett privilegium enbart för påven. Kanske är denna regelförändring så nära inpå Magnhilds död ett skäl till att hon aldrig blev regelrätt helgonförklarad.

Källan och kyrkan
Sankta Magnhilds källa finns idag väl utmärkt vid vägen mellan Fulltofta och Hästäng några kilometer norr om Hörby. I närheten finns också gravfält från järnåldern och vid båda platserna finns informationstavlor. Vandrare på Skåneleden, från Nord till Syd etapp 9, passerar både gravfält och källa.

Fulltofta kyrka, 2 km från Sankta Magnhilds källa, uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet och är känd för sina välbevarade kalkmålningar från 1400-talet. Under sen medeltid byggdes kyrkan till med ett vapenhus i söder som försågs med en trappstegsgavel. Av någon anledning blev det dock sju trappsteg på ena men bara sex på andra sidan av gaveln!
På kyrkans södra sida finns Sankta Magnhildfönstret. Det består av fyra olika glasmålningar från 1936 utförda av Hugo Gehlin. Målningarna visar hur Magnhild undervisar barn, vårdar sjuka, får en pil i bröstet och erhåller helgonglorian.

Läs mer
Under senare år utgiven litteratur som mer eller mindre tar upp Sankta Magnhild är
Skånsk Nationalencyklopedi - 1995
Gräbbor, Töser, Kvingor, Nådor - 1997
Fulltofta sockenbok - 1999

 

 

 

Härunder följer en ordagrann avskrivning av kyrkoherden i Fulltofta,  Gustaf Stråhlenhielms, beskrivning av Fulltofta socken från den 23 februari 1747. Beskrivningen tar bara till en del upp Sankta Magnhild men för den som är intresserad av den dåtida beskrivningen av socknen och kyrkan kan texten kanske ändå intressera. Med den kunskap vi har idag är allt i texten ej längre med sanningen överensstämmande.

 

SOCKENBESKRIFNING FRÅN FULLTOFTA 1747

Fulltofta

I. N. I.

De märckvärdigheter fom i Fultoffta Sochen uti Frofta Härad, kunna finnas äro följande.

1:0 Froftad Härad förmenes fått fitt urfprung af Giötherne och Cimbrerene, fom för ortens angenämhet med Siöar och Skogar, hafva sig här nederfat och kallat få orten Froeftad, fom fkall betyda en luftig ort.

2:0 Fultoffta Sochns namn och urfprung, vet man intet vift om; dock förmenes namnet bemärka en ymnog fkog, fom härftädes ännu finnes.

3:0 Fultoffta kyrckas ålder, famt til hvad Helgon hon varit Confercererad, vet man intet, har i början varit ett Capell, fom varit underlagt Bifkopzfätet i Lund, och berättas att grun murade Stenhufset på Fulltofta Herregård varit Bifkopparna tillhörigt, fom derföre om Sommartid måst sig der uppehållit. Sedan fkall detta Capell blefvit fåfsom annexe underlagt Espinge Kyrka; men blefvit för moderkyrkia förklarad igenom tillhandlingen af Ius Patronatus åhr 1649 d. 28 Iunij, då H:r Ifver Krabbe til Jordberg Ridder mantjener och Embetzman på flottet Bohus fig det famma af Danfka kongen Fredrick d. 3:die till handlade. Capellet har varit grund murat med gråften; men tilökningen, fom är näftan få ftor fom Capellet är med Tegelften grundmurad. Kyrkian befinnes nu i någorlunda gott ftånd med bly betäckt och äfven grundmurad Kyrkiogård.

4:0 Sachristian är bak altaret i en Rundehl bygd.

5:0 Altare taflan är af trä, med vackert både Bilthuggeri och målning; öfverft ftår ett lamb hållandes en fhana, der under ftår

R. C. XI. F:

P.

Det berättes att i ftellet för C XI fkall för ftått C. IV. Då Bockftäfvorna R. F. P. fkola alludera på hans Symbolum.

Sielfva taflan innefattar nattvarden mycket väl på träd målad, hvarunder fedan läfses på Latin verba Inftitutionis I Cor XI. På altare foten äro 4 Evangelifternes Bilder mycket väl målade med denna Infcription: A:o 1636 extructum et pictum eft hoc Altare fumptu Ecclefiæ Fulltoftensis Iacobo Michaelio Gravio Paftore.

6:0 Prädiktftolen är af träd, förmenes tilförne varit få ftor, att han gått tvärt öfver kyrkian. Öfverft kring Prediktftolen läfses denna infcription af Joh. 14. Holder mine ord oc min Fader fkall elfke hannem oc vij fkulle komme til hannem oc giöre bolig hos hannem. Eljäft är Predikftolen afdelt i 5 fpeglar, af h:ka den 1:fta innefattar Chrifti födelse mycket väl på väf målad, med defse orden: Eder är i dag en frelfsare född, fom är den H:ren Chriftus. 2:dra inbegriper endaft infcriptionen fålunda 4. Gal. När tiden var etc: 3:0 innefattar Chrifti Kors fäftelfse med defse orden: Fader i din hand befaller iag min and. 4:0 har infcription af 2 Thimotheum, der är en Gud etc: nederft ftår A:o 1604. 5:te innefattar Chrifti upftåndelsfe med orden Chriftus är död etc. Rom:4.

7:0 Funten är en vähl uthuggen ften målader. Fatet är tämel:n ftort af mäfsing med drifvit arbete, hvarpå äfven äro uphögde bokftäfvor i Rundel fatte; den ytterfta rundelens bokftäfvor finnes äfven här sub L:B. Bifogade. Inra bokftafvorna L. A. Ofvan funten är en Crona hvarpå von Vaxmuths vapn ftår.

8:0 Vid Altaret på Norra fidan i Kyrkan ftår ett hufvud Baner med denna Infcription. Kongl. Maijtts Troman och Krigs CamarRåd den välb. Herre H:r Niclas Cronacker Herre til Fultoffta och Röneholm och Patron til Fultoffta Kyrkia är födder i Gamlöfa ftad 1631 d. 16 aug. affomnade på Fultoffta d. 17 Dec. A:o 1699.

9:0 Äfven på Norra fidan ftår ett Epitahpium, hvarpå öfverft ftår en Påfågel, på fielfva Skiölden är uthugget ett Fruntimber, fom repræfenterar Tron, til hvilken en hand utur fkyn med en Chrona fträcker fig jämte defsa orden: upp iag fkall gifva dig liffsens Chrona. Nederft ftår denna Infcription: den välb:Fru, Fru Anna Maria von Vaxmuth, Fru till Fulltoffta och Rönneholm och Patronesfa til Fultoffta Kyrkia är föder i Kijl uti Holften A:o 1635 d. 14 Nov. affomnade här d. 21 Iunij 1712.

10:0 På Södra Sidan i Kyrkian bredevid Predikoftolen, ftår och få ett Epitaphium på hvilket öfverft ftår: Chriftus mihi vita Philip. IV. 22. Sedan Effigies defuncti; dernäft Exfultat anima mea, in Deo meo Es. 62. D. O. M. A. Vir Admodum reverendus D:nus Mathias Iacobi Wolphius natus Østofte in Laalandia A:o 1623. donatus Pallio A:o 1651. Denatus A:o 1680. Cum matrona vere honefta Anna Petri Filia A:o 23 in Conjugio fancte vivens, Pater unius filiæ, extitit. Annos in terris 57. abfolvit, in Coelis æternitatem postfidet. Vir vitæ integer Fama etiam poft Funera vivit. Ad Lectorem: Ecce vides umbram Wolphi, vide Corpus in urna in Coelis animam rite videbis amen!

11:0 I Choret fram för altaret ligger en ftor uthuggen grafften, med 6 vapn på hvar fida och mitt uti är en Kar och ett Fruntimber i liflig ftorlek uthuggne. Påfkrifften är: Här ligger begrafven erig etc.

Nedan före denne grafften ligger KrigsCammarRådet Nils Cronacker och defs Frus likften, fom har famma påfkrift, fom deras hufvud Banehr. Mitt på golfvet ligger en likften med följande påfkrift, här ligger begrafved hederlige och vällärde mand Her Iacob Michelsøn Greve med fin kiäre huftru Anne Mogensdotter, den fahl. Mand var barnfödd i Helfingöhrd dödde 1656. effter at han hafde lefvat här på fteden i 30 åhr Gud gifve dennem begge en gladelig upftåndelfe; ftrax nedanföre Wolphii grafften, af h:ken. få mycket läfseligit år, kan inhämtas otydel:n defs lefvernes och defs huftrus, då sedan nemnes David Nerman född 1655. död 1695. denna Nerman war Wolphi Succeffor in minifterio et Matrimonio. Mitt för Kyrkio dörren ftrax vid ingången ligger en ften på hvilken ftår Her Per, fom förmenes varit en Preft, faft man icke här vidare vet om honom berätta.

12:0 I bland Kyrkians meubler är 1:0 en mäfsins liufs Chrona, hvarpå ftår Chronakerfka vapnet med defsa orden: til Gs namns ära är denna lius Crona för ärad till Fultoffta Kyrkia af välb. H. KrigsCamarRådet Hr Niclas Cronacker, defs fru välb. Fru Anna Maria Waxmuth, Patron til Kyrkan Herre och Fru til Fultoffta och Röneholm A.o 1680. 2:0 Oblat afk af Silfver om 12 lod, på låket ftår Cronakerfka vapnet och Bokftävforna H. E. C. Fom betyda Hedevig Eleonora Cronacker af hvilken denna afk är til Kyrkian fkiänkt. 3:0 En förgylt Kalk med mycket gammalt arbete: under foten ftår Peder Hendricsøn: til Lod: IX lod føl oc en vel god: Peder Ienfen, Trøls Ienfen, Ienfen Kirke Werge: den tid: 85: ofvan på foten ftår 6 ft. Rundehlar utan ordning med följande infcriptioner uti

    1:0 denne Kalk Hör til Fultoffta Kyrka

    2:0 ad Gs lemmer, fkulle, der af dricke

    3:0 Jefu Chriftli Helige blod

    4:0 fom är for fynden en läkedomb god

    5:0 den lod Ifac Pedersfon dem berede

    6:0 Som fkal deris Siele med Guds ord pleie.

13:0 Atfkilliga gambla bilder finnas, fåfom 2:ne Chriftli i liflig ftorlek. 2:ne Mariæ, det med barnet i Jesum i famnen, det andra utan. 4. ftycken fom fynes Exprimera de 4 Evangelisterna, defse fednare få väl fom Mariæ bilder äro något fmärre. Man kan icke fe att defsa bilder varit målade, hvar de ftåt i Kyrkian el: när de blifvit ur Kyrkian på hvalvet lagde vet man ike.

14:0 En liten rund Rökelfse fkål gutin af metal, med låck der til, fom blifvit påfkrufvat. Låcket är något högt, och tyks denna få kallade fkål, få fnart varit en oblat elr aflafs fkål.

15:0 På Fönftret i choret vid altaret fitter en ftor gullfärgad, utbränd Ruta med Jungfru Mariæ bild, hållandes barnet Jefum i famnen.

16:0 På Herregårdsftolarna i Kyrkan finnes åtfkilliga Famillie wapn uthugna fåfom Cronackerfka, von Waxmuth, Gyllenftiernfka etc.

17:0 Klokftapelen ftår nordväft om Kyrkian hvaruti henger 2:ne Klockor, den ftörfta har följande påfkrift och märke. A:o 1616. Loed Erlig oc velbordig Mand Holger Ulfftand Thil Vos Borig * Her Hindrick Sogne Preft til Foltoft med menig Sognemend omftöbe denne Klocke På deres Egn Bekoftning.

 

I. H S. * L. N. K. *

18:0 På Kyrkiogården ligger en ftor likften ganfka flätt ofvanuppå, faft denne ften är väl ftor och ligger på ett fumpigt ftälle, är den likaväl icke funken något i jorden, hvaraf man gifsar, att en murad graf måtte der vara hälft han icke ligger alldeles vid jorden, utan på några fmå ftenar, få at man näftan kan fe under honom fom denna ften haf:r de underfte kanterna utzirade har man haft mifstanka, at på underfidan fkulle finnas någon Infcripfion, hvarföre ftudiofus D:us Hornell nyl:n giort anftalt, at denne ften, upvälta uti någras närvaro; men ingen påfkrifft befants: berättas at en gudfruktig Qvins Perfon vid namn Magnil fkall ligga under denna ften, hvilken fants död Ifrån Espinge Sockn. Stenen kallas än idag Magnils ften. Det berättas och at denna Magnills been fkola vara flyttade här ifrån och i Lunds domkyrkia begrafne.

19:0 Kyrkioherdar fom har varit här vid Paftoratet och man har kunnat få seker kundfkap om äro följande.

    Iacob Michelfon

    Mats Iacobfon Wolph

    David Nerman

    Iöns Meisner

    Iohan Brun

    Henrik Wefterdahl

    Guftaf Strålenhielm


    Nu varande kyrkioherde. S. D. G.

20:0 Fultoffta Sokn beftår 1:0 af Fultoffta Herregård 3 Hemman, nu Poffiderat af Fru Öfverftinnan Ridderfchiöld, Fru Ryttmäfterfkan Cronacker, Her Major Niclas Tigerfchiöld, H:r RegementsQvarter mäftaren Wickman, Fredrick Tigerfchiöld, och Her Lieutnant Carl Tigerfchiöld. Hvem fom förft upbygt denna Herregård vet man eij förvifso, berättas dok at en Ranzow anlagt gården. Ike vet man af hvilken denna Herregård tid effter annan varit poffiderad, vidare än at Ulfstand Gyllenftierna etc., varit ägare härtil. 2:0 Fultoffta by fom beftår af 17. Numer, utom några gatehus äro lydande under Herregården. Preftegården En half gård, N. 13 lika få och får Paftor Loci, effter Kiöpebrefvets innehåll årl:n utvifsning til Elle bränd, af refpective Herfkaperna och i forna och fenare tider utfyning til bygnings och reparations timmer på Preftegården. 3:0 Nånnäs 1/8 mihl ifrån Kyrkan lyder under Herregården och beftår af 12 Nummer med männens hus. Denna by förmenes fått fitt namn af den Siövik och Näs, fom ligger uti ängen; Såsom på detta Näfs hafva Nunnerna, hvilka bott på Bofiö Clofter fig om Sommartid förluftat, hvarföre och påftås att denna by i forna tider varit kallad Nunnenäs. 4. Häggenäs 1/4 mihl från Kyrkian beftår af 16 Nummer af hvilka 7 N:r höra under Herregården Fultoffta 2 N:r til Osbyholms Herregård. Nummer. 6. gifver Rentan til Regements fkrifvaren. N:o 12 är Corporals Boftelle vid Södra Skånska Cavallerie Regementet och derunder höra de andra Nummer och häfthemman. 5. Röinge ligger ftrax vid Häggenäs beftår af 3. Nummer, det 1:fta är Rufthåld och bebos af förenämnde H:r Regements Qvartermäftaren Tigerfchiöld. N:o 2. Hör til ftammen, til Rufthållet. N. 3. Ligger under Fultoffta Herregård och bebos af Inspectoren Petter Rönftröm. 6. Ekisåker ligger ftrax vid Kyrkan 2:ne böfsefkott beftår af 3. N:r ligger under Fultoffta. 7. N. 1. Stafröd N. 1. Qwarröd N.1. Miälaftrö N. 1. Ågarp N. 1. Och 2. Attarp N:r 1.2.3 Häftäng. N.1. Kulleröd. N.1. Landret. Alt under Fultoffta.

21:0 Märkvärdigheter, fom i Fultoffta Sochn kunna finnas äro 1:0 Magnilla Kiälla, fom ligger icke långt ifrån Fultoffta by brede vid vägen fom man far til Espinge, denna kiälla säges upfprungit vid det tilfälle, at Magnills lik fördes från Espinge til Fultoffta; då liket fallit neder från likbåren på detta ftelle. 2. Hirtakull, ligger några ftenkaft ifrån Fultoffta Herregård och är ett kiärr Silkesnäs kallat, jämte några ådror likfom inneftängt, hvaraf denne kulle fått fitt namn vet man icke; men berättes, att Herregården varit utfedd härpå byggas: och få att alla de materialer af ften med det mera som om dagen ditförts blefvo om natten af Troll bortförde, och då lagde på det ftället Herregården nu ligger, mycket ftörre och mindre ften fins på denna kulle, fom tyks vara dit kiört. Ett Fruntimber vid namn Rantzow fäges vara fom ärnat på denna Kull Herregården byggia. En härlig fituation har denna kulle fom och lättel:n kunnat giords kringfluten få fom de flere äldre herregårdar här i Skåne . 3. Grykull är belägen på Nunnäs ägor brede vid Ren fiön mittemot Bofiöklofter. Denne kulla fäges vara en Jättegraf. Kullen är mycket ftor och öf:r alt befatt med fådana uprefte ftenar fom annars finnas vid gambla domare ftellen. Defse uprefte ftenar ftå nu mäft utan ordning, fedan få många äro deifrån af hämtade; dock finns på ett ftelle 13 uprefte ftenar i en oval, hvareft egentel:n fäges vara en Jättegraf. På ett annat ftelle icke långt ifrån detta förra finns äfven något regulairt i en oval uprefte ftenar, emillan hvilka ftår 5. ft. vill äpple träd, hvar af annars på denna orten ingen finnes. 4. Carls Skantz ligger näftan mitt emot Grykull, fkiljes eljaft ifrån honom genom en vik. Denna Skantz är upreft af glorvyrdifgt i åminnelfe Konung Carl den XI. att derigenom giöra de Danfka och Snapphanarna defto ftörre afbräck; ty ifrån denna Skantz kunde fkiutas Ringfiön utföre, få väl som emot Bofiö Klofters land. äfven emot Nunnäs och Häggenäs medelft de flåtter af mader och kiärr fom omkring denna Skantz finnes. 5. ifrån Häggenäs by går ett uti Renfiön, emillan detta näs och Bofiö Klofters land ligger en Öö, fom fkall ligga mitt emillan begge landen; ifrån Bofiö Klofters landet genom denna Öö, fäges varit anlagd en ftenbro, fom gått till Häggenäs. Rudera effter denna ftenbro finns än, mycket tydeliga och regulaira för hvilka man kan och ike fara med båtar tvärt öf:r utan endaft på vifsa ftällen.

22. Iordmohnen här å orten är blandning af all flag utfädet är ringa famt årsvexten ibland få.

23. Skog finns här både af Ek och Book, jämte tilräkelig Surfkog.

Fultoffta d. 23 Febr: 1747 under mitt opafsliga till ftånd.

Guftaf Stråhlenhielm

 

© anforskning.se 2005 - 2016  


Fönstermålningarna i Fulltofta kyrka visar hur Magnhild
överst till vänster, undervisar barn
överst till höger, vårdar sjuka
nederst till vänster, erhåller helgonglorian
nederst till höger, får en pil i bröstet
stor bild                       Hem
 

Sankta Magnhilds källa i Hästäng
stor bild                       Hem
 

Om Sankta Magnhilds källa skriver omkring 1690 David Nehrman, kyrkoherde i Fulltofta och Östra Äspinge 1680-95, i en beskrivning till Andreas Stobaeus, professor i historia i Lund.

Helga Magnillae källa benämpd, hwilken gemene man säger wara upsprungen, då Helga Magnillae een gudfruchtig mennishias lijk fördes på een wagn åt Fultoffta kyrckiogård, och it hiuhl på samma rum, som källan är, gick sönder så at wagnen föll om.

1747 skriver Gustaf Strålenhielm, kyrkoherde i Fulltofta 1736-1776, i en sockenbeskrivning följande om Sankta Magnhilds källa.

Magnilla Kiälla, fom ligger icke långt ifrån Fultoffta by brede vid vägen fom man far til Espinge, denna kiälla säges upfprungit vid det tilfälle, at Magnills lik fördes från Espinge til Fultoffta; då liket fallit neder från likbåren på detta ftelle.
 

Fulltofta kyrkas vapenhus med sin trappstegsgavel som på ena sidan har sju och på den andra sidan sex trappsteg!
stor bild
 

Materialet på denna sida sammanställdes och publicerades för första gången på Internet 1999. Om ni vill komma i kontakt med webbadministratören kan ni skicka ett meddelande till
anforskning [snabel-a] gmail.com